Eslovinç : Diferéncia entre lei versions

Un article de Wikipèdia, l'enciclopèdia liura.
Contengut suprimit Contengut apondut
Dhegiha (discussion | contribucions)
Cap resum de modificació
Moyogo (discussion | contribucions)
→‎Tèxte en eslovinç : 'ө' cirillic -> 'ɵ' latin
 
Linha 87 : Linha 87 :
|-
|-


| <center>Vө̀·i̯čä nãš, tȧ̃-jĕs v-ńìe̯bjä,<br />svją̃cѳnѳ bą̃ʒä ï̂mją tvùѳ̯jä,<br />přï̂ʒä krѳlɛ̃i̯stvѳ tvùѳ̯jä,<br />tvùѳ̯jä vùѳ̯lå są-fstą̃ńĭ jãkѳ v-ńìe̯bjä tãkѳ nãzemjï,<br />χlė́b-năš pѳfšė́dnï dẽi̯-nȯu̯m ʒï̂s,<br />a-vө̀·tpʉscä-nȯ̋u̯m našėvjĩnä, jäk-mȧ̃ vө̀tpʉ̇́scïmä nãšėmʉ̇ vjinѳvãtėmʉ̇,<br /> a-ńìe̯vevѳʒä-na̋s f-pѳkʉšìe̯ńė,<br />ãlä năs-vȧ̃bavjĭ vѳt-fšìe̯vå zlė̂vå.<br />Te-tváo̯-jĕstă mùѳ̯c, χváo̯lă, počìe̯snosc vө̀d-vjekʉ̇ ăš-nã-vjeḱ.<br />Áo̯mĕn.</center> || <center>Vò·i̯čä nãš, χtùo̯rï jìe̯s v-ńìe̯bjä,<br />svjì·cänŏ bą̃ʒä ï̂mją tvùo̯jä,<br />přï̂ʒä dŏ-nãš tvė-krŏlɛ̃i̯stvŏ,<br />fstą̃ńĭ vùo̯lă tvùo̯jă jakŏ-v-ńìe̯bjä tãk na-zì·mjï,<br />χlė́p pŏfšė́dnï dẽi̯-nȯu̯m ʒï̂s,<br />vò·tpŭscä našė-gřė̂χ̌ĭ, jakŏ-mä̃ vŏtpu̇́scïmä nãšĭm vjĭnŏvãi̯cȯu̯m,<br /> ńìe̯vŏʒä nãs f-pŏkŭšì·ńė,<br />năs-vä̀-bavjĭ vŏt-fšìe̯vå zlė̂vå,<br />χtùo̯rï mǻu̯š mùo̯c, χvǻu̯lą, pùo̯čestnŏsc ve-vječnùo̯scï.<br />Ãmĕn.</center>
| <center>Vɵ̀·i̯čä nãš, tȧ̃-jĕs v-ńìe̯bjä,<br />svją̃cѳnѳ bą̃ʒä ï̂mją tvùѳ̯jä,<br />přï̂ʒä krѳlɛ̃i̯stvѳ tvùѳ̯jä,<br />tvùѳ̯jä vùѳ̯lå są-fstą̃ńĭ jãkѳ v-ńìe̯bjä tãkѳ nãzemjï,<br />χlė́b-năš pѳfšė́dnï dẽi̯-nȯu̯m ʒï̂s,<br />a-vɵ̀·tpʉscä-nȯ̋u̯m našėvjĩnä, jäk-mȧ̃ vɵ̀tpʉ̇́scïmä nãšėmʉ̇ vjinѳvãtėmʉ̇,<br /> a-ńìe̯vevѳʒä-na̋s f-pѳkʉšìe̯ńė,<br />ãlä năs-vȧ̃bavjĭ vѳt-fšìe̯vå zlė̂vå.<br />Te-tváo̯-jĕstă mùѳ̯c, χváo̯lă, počìe̯snosc vɵ̀d-vjekʉ̇ ăš-nã-vjeḱ.<br />Áo̯mĕn.</center> || <center>Vò·i̯čä nãš, χtùo̯rï jìe̯s v-ńìe̯bjä,<br />svjì·cänŏ bą̃ʒä ï̂mją tvùo̯jä,<br />přï̂ʒä dŏ-nãš tvė-krŏlɛ̃i̯stvŏ,<br />fstą̃ńĭ vùo̯lă tvùo̯jă jakŏ-v-ńìe̯bjä tãk na-zì·mjï,<br />χlė́p pŏfšė́dnï dẽi̯-nȯu̯m ʒï̂s,<br />vò·tpŭscä našė-gřė̂χ̌ĭ, jakŏ-mä̃ vŏtpu̇́scïmä nãšĭm vjĭnŏvãi̯cȯu̯m,<br /> ńìe̯vŏʒä nãs f-pŏkŭšì·ńė,<br />năs-vä̀-bavjĭ vŏt-fšìe̯vå zlė̂vå,<br />χtùo̯rï mǻu̯š mùo̯c, χvǻu̯lą, pùo̯čestnŏsc ve-vječnùo̯scï.<br />Ãmĕn.</center>


|}
|}

Version actuala en data del 3 julhet de 2022 a 06.23

Infotaula de lengaEslovinç
slôvjínshi jãzek Modifica el valor a Wikidata
Locutors0
TipologiaSVO [1] Accentuala
Classificacion lingüisticaEslovinç
Estatut oficial
Oficial delenga mòrta
Estatut de conservacion
Menaçat

CRCritically endangered (En dangièr critic)
SESeverely endangered (En dangièr sevèr)
DEDevinitely endangered (En dangièr definitiu)
VUVulnerable (Vulnerable)
Segur

NENot Endangered (Non en dangièr)
Còdis lingüistics
Glottologslov1270 Modifica el valor a Wikidata
Linguasphere53-AAA-ca Modifica el valor a Wikidata
UNESCO413 Modifica el valor a Wikidata

L’eslovinç (slovjĩnsħï ją̃zĕk o slovjĩnsħė gådą̃ńė) èra una lenga eslava occidentala parlada en Eslovíncia, uèi dins l’estat polonés. Amb lo cachob e lo polab, fasiá part de las lengas eslavas parladas entre Elbe e la mar Baltica.

Se discutís se l'eslovinç es una lenga a despart o una varietat de cachob. Demòra qualques personas, en Pomerània polonesa, que se dison encara Eslovinces o Cachobs de Leba, mas parlan pas mai la lenga.

Variacion[modificar | Modificar lo còdi]

La lenga coneis doas variantas, l’occidentala e l’orientala. Aquí qualques diferéncias.

1. Evolucion de las vocalas protoeslavas i, y, u e ę cap a ȧ en eslovinç oriental, ä en occidental (levat après /c/, /ʒ/: ȧ)

protoeslau *glina → oriental glȧ̃nă e occidental glä̀·nă
protoeslau *ryba → oriental rȧ̃bă e occidental rä̀·bă
protoeslau *struga → oriental strȧ̃gă e occidental strä̀·gă
protoeslau *ręditь → oriental řȧ̃ʒĕc e occidental řä̀·ʒĕc

2. Las vocalas cortas i, ʉ e ȧ o ä se son alongadas dins las sillabas tonicas intèrnas de l'eslovinç oriental, quora se demoradas cortas en occidental:

eslovinç ancian *bjĭtï → oriental bjĩtï e occidental bjì·tï
eslovinç ancian *mʉ̆χa → oriental mʉ̃χă e occidental mʉ̀·χa
eslovinç ancian *lȧpa → oriental lȧ̃pă e occidental lä̀·pă
eslovinç ancian *cȧχѳ → oriental cȧ̃χѳ e occidental cä̀·χѳ

3. Las diftongas ie̯ e ʉѳ̯ se son monoftonguizadas en occidental dabans una nasala, mas son demoradas diftongas en orienta;:

eslovinç ancian *jie̯mʉ̇ → occidental jì·mʉ̇ e oriental jìe̯mʉ̇
eslovinç ancian *plecie̯ńė → occidental plecì·ńė e oriental plecìe̯ńė[1]
eslovinç ancian *slʉѳ̯ma → occidental de Gordno slǜ·mă e oriental slʉ̀ѳ̯mă
eslovinç ancian *tʉѳ̯ńa → occidental de Gordno tǜ·ńă e oriental tʉ̀ѳ̯ńă

4. Al datiu masculin singular l’oriental a -ѳjʉ̇ o -ejʉ̇, l’occidental -ѳvʉ̇ o -evʉ̇:

oriental vʉ̀ѳ̯lѳjʉ̇ — occidental vùѳ̯lѳvʉ̇
oriental kʉ̀ѳ̯ńejʉ̇ — occidental kʉ̀ѳ̯ńevʉ̇

5. Al locatiu masculin e neutre plural, l’oriental a -ėχ́, l’occidental a -ie̯χ o (atòn) -eχ́:

oriental lĕscė́χ́ — occidental lĕscìe̯χ
oriental jãstřėχ́ — occidental jãstřĕχ́

6. Per la formacion del reflexiu l’oriental utiliza , l’occidental, :

oriental jå̋u̯-są-smjìe̯ją — occidental jå̋u̯-sä-smjìe̯ją

Tèxte en eslovinç[modificar | Modificar lo còdi]

Eslovinç
Oriental
(parlar de Witkowo)
Occidental
(parlar de Retowo)
Vɵ̀·i̯čä nãš, tȧ̃-jĕs v-ńìe̯bjä,
svją̃cѳnѳ bą̃ʒä ï̂mją tvùѳ̯jä,
přï̂ʒä krѳlɛ̃i̯stvѳ tvùѳ̯jä,
tvùѳ̯jä vùѳ̯lå są-fstą̃ńĭ jãkѳ v-ńìe̯bjä tãkѳ nãzemjï,
χlė́b-năš pѳfšė́dnï dẽi̯-nȯu̯m ʒï̂s,
a-vɵ̀·tpʉscä-nȯ̋u̯m našėvjĩnä, jäk-mȧ̃ vɵ̀tpʉ̇́scïmä nãšėmʉ̇ vjinѳvãtėmʉ̇,
a-ńìe̯vevѳʒä-na̋s f-pѳkʉšìe̯ńė,
ãlä năs-vȧ̃bavjĭ vѳt-fšìe̯vå zlė̂vå.
Te-tváo̯-jĕstă mùѳ̯c, χváo̯lă, počìe̯snosc vɵ̀d-vjekʉ̇ ăš-nã-vjeḱ.
Áo̯mĕn.
Vò·i̯čä nãš, χtùo̯rï jìe̯s v-ńìe̯bjä,
svjì·cänŏ bą̃ʒä ï̂mją tvùo̯jä,
přï̂ʒä dŏ-nãš tvė-krŏlɛ̃i̯stvŏ,
fstą̃ńĭ vùo̯lă tvùo̯jă jakŏ-v-ńìe̯bjä tãk na-zì·mjï,
χlė́p pŏfšė́dnï dẽi̯-nȯu̯m ʒï̂s,
vò·tpŭscä našė-gřė̂χ̌ĭ, jakŏ-mä̃ vŏtpu̇́scïmä nãšĭm vjĭnŏvãi̯cȯu̯m,
ńìe̯vŏʒä nãs f-pŏkŭšì·ńė,
năs-vä̀-bavjĭ vŏt-fšìe̯vå zlė̂vå,
χtùo̯rï mǻu̯š mùo̯c, χvǻu̯lą, pùo̯čestnŏsc ve-vječnùo̯scï.
Ãmĕn.

Bibliografia[modificar | Modificar lo còdi]

  • Alexander Hilferding, "Die Ueberreste der Slaven auf der Südseite des baltischen Meeres", Zeitschrift für slavische Literatur, Kunst und Wissenschaft, Verlag von J. E. Schmaler, Bautzen, 1862, pp. 81–97
  • F. Tetzner, Die Slowinzen und Lebakaschuben. Land und Leute, Haus und Hof, Sitten und Gebräuche, Sprache und Literatur im östlichen Hinterpommern. Mit einer Sprachkarte und 3 Tafeln Abbildungen, Beiträge zur Volks- und Völkerkunde ; Bd. 8, Verlag von Emil Felber, Berlin, 1899
  • Friedrich Lorentz, Slovinzische Grammatik, Изданіе Второго Отдѣленія Императогской Академіи Наукъ, St. Petersburg, 1903
  • Friedrich Lorentz, Slovinzische Texte, Изданіе Второго Отдѣленія Императогской Академіи Наукъ, St. Petersburg, 1903
  • Friedrich Lorentz, Slovinzisches Wörterbuch, Изданіе Отдѣленія Русскаго Языка и Словесности Императорской Академія Наукъ/Buchdruckerei der Kaiserlichen Akademie der Wissenschaften, St. Petersburg, 1908-1912
  • Hans F. Rosenfeld, Hinterpommersches Wörterbuch. Die Mundart von Gross Garde (Kreis Stolp), Veröffentlichungen der Historischen Kommission für Pommern, Reihe IV: Quellen zur pommerschen Geschichte, Bd. 11, Böhlau, Köln/Weimar/Wien, 1994, ISBN 978-3-412-05993-4
  • Ewa Rzetelska-Feleszko, "Das Elb- und Ostseeslavische", in Peter Rehder, Einführung in die slavischen Sprachen, 3. Auflage, verbesserte und erweiterte, Wissenschaftliche Buchgesellschaft, Darmstadt, 1998, ISBN 3-534-13647-0, pp. 165–170
  • Ewa Rzetelska-Feleszko, "Slowinzisch", in Miloš Okuka, Lexikon der Sprachen des europäischen Ostens, Wieser Enzyklopädie des europäischen Ostens, Bd. 10, Wieser, Klagenfurt, 2002, ISBN 3-85129-510-2, pp. 509–512

Referéncias[modificar | Modificar lo còdi]

  1. Friedrich Lorentz. Slovinzische Grammatik, Изданіе Второго Отдѣленія Императогской Академіи Наукъ, St. Petersborg, 1903